Jag har upptäckt en sak med mig själv som nog kan te sig lite konstig.
De dagar jag mår lite bättre blir jag rädd. Jag vet inte riktigt varför.
Men jag är lite rädd för att bli frisk nog att studera och jobba igen. För tänk om jag hamnar i fröken duktig-sitsen igen. Ni vet, man ska göra allt och i slutändan blir man bara sjuk och mår jättedåligt.
Det tog jättelång tid innan jag sjukskrev mig, då var jag redan jättesjuk.
Kan inte riktigt definiera denna rädsla. För jag vill ju bli friskare. Må bättre. Leva livet.
Att vara sjukskriven är ju ingen dans på rosor. Tjafs med sjukvården, värk, depressioner.
Ofta brukar jag ta ut mig ganska mycket när jag mår lite bättre, och då får jag ju naturligtvis ont igen. Men det känns liksom mer normalt att ha ont.
Någon som känner igen sig i detta? Jag förstår knappt själv varför jag tänker som jag gör.
Jag känner igen känslan.
SvaraRaderaMan kör så det ryker, inga problem man fixar och donar och "dör" i soffan om kvällen. Tillslut kraschar man och är jättesjuk....å inte ens då kan man koppla av för då har man dåligt samvete för att man är sjuk. Man blir lite bättre och då känner jag mig tvungen att börja jobba....
Göra saker som jag egentligen inte orkar med själsligt..... och egentligen vem tackar en?
Denna gång skall jag försöka ta det lungt....sjukskriven till sista sept men känner ändå "tvånget" att jag förväntas börja jobba....jag är ju bättre säger proverna...
Inte lätt att vara sjuk!
Nu skall jag läsa lite mer i din blogg...